Där morgondimman vilar tyst vid sjön och granen står så mörk och grön Där speglar himlen gamla torp och vinden går från gård till by Småland bär sin stilla sång i mossens doft och kvällens gång Och mellan sten och blomsterskrud hörs skogen andas djupt med Gud Åh Småland, land av sjö och skog där hjärtat alltid finner nog Där linnean blommar mjukt och still och själen går dit den själv vill Taltrasten sjunger kvällens ro vid röda hus och gammal bro Och uttern glider genom ån i tystnad under månens sken Vid stilla vatten, svart och klart går månen upp så underbart En eka driver sakta fram förbi en gammal björk och hamn Där lingon lyser rött i ris och sommarvinden känns som pris För varje stig och varje sjö är minnen som aldrig vill dö Åh Småland, land av sjö och skog där hjärtat alltid finner nog Där linnean blommar mjukt och still och själen går dit den själv vill Taltrasten sjunger kvällens ro vid röda hus och gammal bro Och uttern glider genom ån i tystnad under månens sken Och när världen känns för stor ibland finns lugnet kvar i Smålands land I skogens sus, i kvällens brand där stillhet varsamt tar min hand Åh Småland, land av sjö och skog där livet går i egen ton Där linnean och taltrastsång får hjärtat att känna sig hemma en gång Och uttern vakar vid sin strand som väktare över sjö och land Ja Småland lever kvar i mig som en sång jag alltid bär med mig